Hyper(L.A.)objekt - at fremkalde 3000 monumenter

Name
Maja Dylin
Education degree
Master
School
School of Architecture
Study programme
Architecture, Space & Time
Year
2018

Felles afgangsprojekt av Maja Dylin och Margrethe Vestik Kleiberg

Projektet startar med ett påstående och ett postulat: 

Staden som politiskt landskap ger rum för samhällskritik. Arkitekturen är ett av stadens språkrör, och måste därför kunna formulera en kommentar till vår civilisation underordnat kapitalismens lagar. Om urbanisering och dess arkitektur fungerar som representant och taktilisering av kapitalismens samhällsstruktur så måste arkitekturen också kunna fungera som en motpart, som en kritiker och som ett uttryck för opposition. Projektet konkretiserar detta genom att skriva in 3000 monument i Los Angeles, USA.

Med en övertygelse om att människan måste konfronteras för att reagera och koexistera har vi medvetet valt att starta stort och högljutt. Projektet tar avstamp i en problemställning som är större än vi kan förnimma - nämligen utfordringarna knutna till jordens geologiska situation, den antropocena tidsåldern.

 

HYPER

Timothy Morton introducerar begreppet ”hyperobjekt” i sin bok «Hyperobjects - Philosophy and Ecology after the End of the World». Här försöker han argumentera för varför vi måste ändra sättet vi tänker på för att förstå den värld vi lever i. Hyperobjekt är entiteter av en så enorm tidslig och rumslig dimension att de överträffar traditionella idéer omkring vad ting ursprungligen är. Exempel på detta är mängden plast som finns i haven, global uppvärmning eller all betong producerad genom århundraden av urbanisering. Hyperobjektet är ett begrepp som försöker förkroppsliga de abstrakta fenomen vi diskuterar i den antropocena tidsåldern. Genom dess dimension och skala skall begreppet provocera fram en tanke där det inte är möjligt att reducera betydelsen av något före något annat. Då kan man inte längre diskutera vad som betyder mest, eller är mest äkta, av ekosystemet, världen, miljön eller individen, och människan blir på det sättet nedtagen från sin piedestal. I projektet används begreppet för att diskutera förståelsen av tid och rum. Hyperobjektet används för att forma ett operativt handlingsrum, där förhållandet mellan människa och miljö är satt i spel, och där en medvetenhet omkring skala och skalering kan forma nya och nödvändiga förbindelser på tvärs av samtidens verklighetsuppfattning. Det är en synliggörning av alla lager och skalor som vårt ekosystem och urbana system består av, för att kunna förhålla oss till världen på ett nytt sätt.

 

 

Los Angeles

LA - Det urbana oljefältet

Projektets geografiska handlingsrum är i Los Angeles; ett urbant fält som i sin omfattning och historia kan hantera att iscensätta utmaningarna i det antropocena. Projektets övergripande problemställningar skall fungera som producerande fenomen, där teckning och modell skapar övergångar mellan teori och praktik, fiktion och verklighet. LA befinner sig på ovansidan av ett av historiens mest produktiva oljefält.

Oljan blev uppdagad år 1892, och LA gick från att vara småstad till millionstad så gott som över natten. Oljan fanns direkt under ytan och var så tillgänglig att många satte upp en pump i sin egen bakgård. Innan 1930 stod Kalifornien för en fjärdedel av världens oljeproduktion. Produktionen har i dag avtagit något sedan dess storhetstid på 30-talet, och tusentals brunnar är igensatta och befinner sig nu under stadens byggnadsmassa.

Det räknas likväl fortfarande som ett av världens mest effektiva urbana oljefält, alltså där produktionen inte är avskild från staden, men opererar som ett integrerat fält i stadslandskapet.

Vi läser oljan som stadens underliggande fält, hvilket möjliggjorde det Los Angeles vi känner i dag. Samtidigt sträcker dess betydelse sig bortom staden själv, och temat öppnar upp för en diskussion i en global kontext. Oljeindustrin representerar ett enormt kapitalmaskineri och dess omfång kan förklaras som ett hyperobjekt. Man kan vidare dissekera oljan i de objekt den producerar, som all plast, alla bildäck, bensin och därigenom alla transportmedel, och på det viset ses oljan som orsak till flera hyperobjekt.

Vi ser på oljepumpen som skärningspunkten mellan människa och natur. Det särskilda med L.A. är att skärningspunkten är en mer eller mindre synlig och integrerad del av staden.

I projektet drar vi erfarenheter från oljepumpens betydelse i Los Angeles´ stadsbild. Dess placering och påverkan på det omkringliggande, och dess tvetydiga symbolik, där både människans självuppfyllelse och nedbrytning av klotet symboliseras genom samma objekt.

1/5
Los Angeles
83 McDonalds
83 McDonalds, 105 Starbucks
83 McDonalds, 105 Starbucks, 800 Bensinstationer
83 McDonalds, 105 Starbucks, 800 Bensinstationer, 3000 Oljebrunnar
PROCESS

Vi inviterar observatören till att ändra förståelsen av begreppet kontext. Genom modellen påstår vi att kontext måste vara större. Kontexten består av flera størrelser och skalor, av flera händelser och konsekvenser. Därför kan modellen läsas genom flera skalor. Den kan läsas i stadens skala, som 3000 skyskrapor eller typhus. Den kan läsas som en förstoring av biologins skala, som 3000 byggstenar. Skalans verkliga form framkallas genom ett artificiellt landskap, ett nytt lager som kopplas till stadens hierarki. Fältet skapar en typ av flytande tillstånd, ett täcke som lägger sig över staden och infiltrerar alla rum. Modellen tar avstamp i massproduktionen och kopian och den är et försök på att materialisera hyperobjekters abstrakta skala, och diskuterar den mängd de består av. I den stramt åtdragna schematiken kopplas samtidigt referenser till staden, och diskussionen går tillbaka till Los Angeles.

3000 - 1

“Hyperobjects provoke irreductionist thinking, that is, they present us with scalar dilemmas in which ontotheological statements about which thing is the most real (ecosystem, world, environment, or conversely, individual) become impossible.”            /Timothy Morton, Hyperobject - Philosophy and Ecology after the End of the World 

 

1/19

 

OBJEKT  - En materialisering

Projektet konkretiseras genom att addera 3000 monument till LA:s stadsbild. Monument finns till för att vi ska minnas och påminnas. De är materiella manifestationer av särskilda händelser och fenomen och förkroppsligar en historia.

Deras roll i staden är vanligtvis att fungera som en förbättring av dess framtoning eller som utgångspunkt för en organisering av det offentliga rummet. Den fungerar som en solitär, som en absolut form som är sin egen, genom att särställas från stadens rumliga principer och form.

Diskussionen innehåller också hyperobjektets størrelser och USA som hyperkontext genom att behandla det monumentala som fenomen. Vi sätter frågetecken vid de monument som byggs idag och vilka bilder de producerar, och vill därmed också förverka selfiearkitekturen som producerande element.

diagram x-ray, det flytande vs fasta
grid - punkt - kopplingar

AT FREMKALDE  - En arkitektonisk tillblivelse

Som ett sätt att hantera projektets komplexitet och skalintervall, från det antropocena till staden och till konstruktionen, används griddet som informerande element och notationsform. Det representerar logiken och schematiken och därigenom människans systematiska förhållande till världen. Vi använder griddets generiska och formlösa aspekt till att avkoda problemställningens lager och system, och som en metod för att skalera. Analysen utförs med en uppmärksamhet på beröringspunkter och koncept som läggs till grund i en fri tolkning innanför projektområdet. 

1/17
Plan - Fasad - Snitt - Princip
1/11

Här läses kontext genom griddet och punkten. Det är på det viset vi föreställer oss at monumentet distribueras i kontexten. Teckningsformen reducerar information till punkter och koordinater som informerar staden, och skapar i sin generiska form ett landskap som kopierar sitt eget underlag. När koordinaterna förtätas smälter de samman till fält, och framstår som en kropp och en typ av markeringar. Det är denna koncentration av information som skapar nya virtuella knutpunkter med mångtydiga stadsmässiga förankringar.

Genom att gå tätare in på kontexten ser man att markeringarna bara består av fler punkter. Här börjar distribueringen av punkter att utmåla händelser och tillsammans formar de en kropp. Kroppen positionerar sig i stadens grid och understryker L.As infrastruktur som ett avgränsande element. Det sker en förtätning och en ackumulation. Punkterna skapar ett hyperartificiellt landskap, med referens till dagens urbanisering och dess tendens att kopiera koncept. 

3000 monumenter                 

Det arkitektoniska greppet utgörs av 3000 nedslag i Los Angeles. De fungerar som en och samma massa, som infiltrerar olika platser, men uppfattas också som ett enkelt element i mötet med betraktaren. Inskrivningarna utgör ett nytt tillstånd, en spänning mellan det fiktiva och det verkliga, nutid och framtid. Den egenskap som monumentet och monumentaliteten innehar som varit mest drivande i vårt projekt är hur det griper tag i tid och rum. Detta finnes i utsträckningen och fältet.

Flertalet av monumenten distribueras i några av Los Angeles´ mest symbolmättade sites, i bland annat Venice Beach, Downtown och vid Highway 1. Arkitekturen förstärker platsens funktion som en ”bild” på människans behov för självuppfyllelse och framgång. Arkitekturen dikterar underlaget och utgår från griddets och stativets mekanik. Monumenten är symboler av vad som föregår under ytan genom ett öppet sår ner i avgrunden. Det som informerar arkitekturen är underlagets kollaps och stativets försök på upprätthållandet av ett tillstånd. 

I projektet ska monumentet förkroppsliga ett problem och genom sin uppbyggning och tektonik binda samman den fiktiva historien med verkligheten. Det som informerar arkitekturen är griddet, staden och de underliggande reaktioner och konsekvenser som finns under ytan. Genom upprepningen och kopian framstår monumenten som markeringar i stadsbilden. Vart objekt fungerar som en orienteringspunkt i kroppens skala och en desorienteringspunkt i stadens skala. Var rest kropp fungerar som ett centrum i sig själv, en vridningspunkt i staden, och kommer på grund av detta vara styrande för det fält de skrivs in i. Vi föreställer oss att i takt med monumentens distribuering kommer det uppstå en parallell urbanisering, och monumenten er på det viset ett producerande element.

Genom att placera monumenten på redan symboliska platser i LA önskar vi att framprovocera en diskussion omkring hur vi idag producerar staden genom bilder. De arkitektoniska nedslagen blir till symboler som speglar samtidens tendens, och härmar ikonen och selfiearkitekturen. Genom denna förvrängning etableras ett möte mellan verklighet och fiktion - en fusion mellan monumentet och den verkliga världen med en intention om att påpeka det absurde i vår tid.

1/4
Venice Beach
Venice Beach Boardwalk
Downtown L.A
Highway 1
In 2017-2019, KADK is working with the UN sustainable development goals
This is reflected in our research, teaching and the students’ projects. This project relates to the following UN goal(-s):
Responsible consumption and production (12)
Climate action (13)