Rum för utforskning och reflektion

Name
Julia Andersson
Education degree
Master
School
School of Architecture
Year
2015

Studien utforskar möjligheten att skapa ett nytt slags offentligt rum; en modern, sekulär plats för ritual, kontemplation och reflektion. Genom en explorativ process har de geografiska förutsättningarna, naturens fenomen och användandet av ritualer undersökts. Utforskningarna har lett fram till skapandet av fyra sammanlänkade rum.

Rummen utgår från livets förlöp och dess analogi i årstidernas skiftningar. Naturens rytm förstärks och understryks. Precis som naturen, världen och kosmos är livet i ständig förändring. De olika rummen representerar olika behov av gemenskap, avskildhet, inblick och utblick. Delarna vävs samman av vattnets och människans rörelser.

Den postateistiska ritualplatsen länkas inte samman med en gud, utan med den värld vi lever i.

“We often forget that we are nature. Nature is not something separate from us. So when we say that we have lost our connection to nature, we have lost our connection to ourselves.”
- Andy Goldsworthy
1/2
Vinterbadet
Vinterbadet

Det ligger en tunt istäcke på vattnet
du skyndar dig att ta av dig kläderna
småspringer längs piren mot den varma saunan
 
Inne i saunan samtalas det om livet
medan man blickar ut längs vattnet
runt vinterbadet tjocknar isen
men i mynningen förblir vattnet flytande
 
Att stiga ner i vatten
låta kroppen omslutas
den varma kroppen möter det kalla vattnet
 
Du simmar in mot stranden
det är en sval sommarkväll
du och dina vänner har samlats kring lägerelden
med sand mellan tårna njuter ni av varandra och junis ljusa nätter

 

1/2
Trädgårdscaféet
Trädgårdscaféet

Det är vår du har precis badat
du går upp mot trädgårdscaféet för att få varmt te
tillagat på blad som samlats in tidigare på våren

Ett begravningsfölje kommer ut från kapellet och rör sig neråt till serveringen
där avnjutes en måltid medan de minns den avlidne
nere vid vattnet skymtar de liv och rörelse från badande människor
människorna i trädgårdscaféet sätter sina plantor och frön

Sommaren har kommit
folk badar nere vid vattnet
promenerar genom landskapet
människorna i trädgårdskafét rensar, vattnar och sköter om odlingarna

Det terrasserade landskapet vecklar sig ut över höjden
medan du väntar på att få träda in i kapellet slår du dig ner på kanten
vattnet strilar långsamt ner genom landskapet vid dina fötter
den ger liv på sin bana ner mot kanalen

Det är höst
människorna i området samlas
alla hjälps åt att skörda råvarorna

Det är vinter
vattnet har frusit till is och stillheten sänker sig
människorna i trädgårdskafét bjuder på äppelglögg 
tillagad från äppelträden runt omkring

1/2
Kapellet
Kapellet

Kapellet skär sig genom terrängen
du går in genom sprickan
vandrar längs med en liten strimma vatten i marken
längs med den vänstra väggen rinner regnvattnet stilla ner

Som om att väldigt rum öppnat upp sig på botten av en brunn träder du in i kärnan
väggarna omfamnar dig likt upplevelsen av att komma in i en glänta 
ljuset silar ner från öppningen i kupolen
rummet centreras kring det stilla vattnet
den blanka spegelytan reflekterar ljuset och himlen

Inne i kapellet har det samlats en stilla församling av nära vänner
alla ögon är vända mot det samma - på den blanka vattenytan står en kista

Några veckor senare
du ha kommit dit ensam
det sitter andra människor vid din sida i rummet
men ni märker inte varandra
var och en försjunken i sina egna tankar

1/2
Observatoriet
Observatoriet

Byggnaden knäcker sig mot söder
sprickan i terrängen öppnar sig upp mot himlen
himlen skär genom rummet
 
Vid ceremoni brinner ljus i väggarna
du rör dig upp mot stjärnorna
 
Gränsen mellan hus och himmel upplöses
trappan leder dig uppåt
 
Från kapellets stilla samling kommer vi till observatoriets deltagande samlingar
en föreläsning, ett seminarium eller en fest
 
Rummet höjer sig mot skyarna
horisonten tecknar konturlinjen på jorden
du står på en platå och kan observera Köpenhamns hamninlopp
 
Fönsterpartiet har höj och sänkbara skenor som ställer in rummets utsyn och horisontlinje
rummet blir till ett instrument som kan fokusera på himlen, trädkronorna, horisonten eller det gröna gräset
väggens gyllene träpanel blir med tiden silvergrå
 
Från observatoriet fortsätter vägen i rak sydlig riktning
sträcker sig ut och tar fatt i en samling träd som bildar en vertikal i landskapet
regnet har lagt sig
himlen speglar sig under dina fötter och molnen tar dig med sig mot spetsen
du svävar över byens tak
med överblick över allt det som stadens liv har att erbjuda
 
De sex träden samlar sig kring ett ovalt altare i svart granit 
regnet har skapat en spegelblank yta som plockar ner himlen och reflekterar molnens rörelse och himlavalvet
du och din livskamrat lyssnar på vindens andetag genom trädtopparna som tornar upp sig mot himlen
här förenas era liv och tillsammans blickar ni ut över nya horisonter

1/11
Gränsen som kopplar
Huset som styr bron
Piren
Utsikten
Bron som vilar på ön
Skogen
Hagen
De två tornen
Mellanrummet
Höjden